Nya tankar om utvecklingssamarbete

Nya tankar om utvecklingsarbete

Under 2000-talet har den internationella debatten om bistånd och hjälp till fattiga länder tillförts många nya tankar. Gamla sätt att arbeta har omprövats runt om i den industrialiserade världen. Swedfund vill belysa det nytänkande som finns inom biståndet utanför Sverige. Där utgör näringslivssamarbetet motorn i hållbar ekonomisk tillväxt som i sin tur starkt bidrar till fattigdomsbekämpning.

År 2000 genomförde World Bank en survey av 60 000 fattiga i över 60 länder som visade att mer än 70 procent av de tillfrågade tyckte att boten mot fattigdom var att få ett jobb. Mer än 90 procent av alla arbetsplatser i utvecklingsländerna finns i den privata sektorn. Den privata sektorn är motorn för ekonomisk tillväxt – en fundamental förutsättning för skapande av arbetsplatser och inkomster. Dessvärre jobbar majoriteten i de fattiga länderna i den informella sektorn som är mindre produktiv, med lägre löner, som sällan kan investera och har lägre växtkraft, betalar inga skatter eller sociala avgifter och som ofta håller låg standard vad gäller miljö och CSR frågor. På många marknader är den informella sektorn större än den formella sektorn. I Afrika söder om Sahara är det uppskattat att 80 procent av arbetskraften, utanför jordbrukssektorn, är informell.

Ett uppmärksammat exempel på ett nytt tänkande är Mohammed Yunus och Grameen Bank som fick Nobels Fredspris 2006 för sina mikrokrediter som skapar ekonomisk och social utveckling underifrån i bland annat Bangladesh. Syftet med krediterna är att skapa egenförsörjning för inkomstbringande aktiviteter och boende för fattiga.

Utveckling med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter

Ekonomisk utveckling måste ske med hänsyn till miljö, sociala förhållanden och mänskliga rättigheter. Swedfund har därför utarbetat en egen Code of best Practice som bygger på internationella standards och deklarationer om mänskliga rättigheter. Swedfund kräver också av alla portföljbolag att de rapporterar om sitt miljöarbete och de sociala förhållandena årligen. Varje investeringsbeslut föregås också av en genomgång av miljömässiga, sociala och etiska förhållanden.