Hej Enhet 3!

Hälsningar från Fred. Jag har varit med om superspännande (och lite läskiga) saker i Etiopiens huvudstad, Addis Abeba. Jonas Armtoft (se bild), min kollega jobbar som ansvarig för en investering som Swedfund har med hjärt- och kärlsjukhuset Addis Cardiac Hospital, och han tog med mig för att se hur ett sjukhus i Etiopien fungerar. Vet ni, Addis Cardiac Hospital är faktiskt det enda sjukhuset i landet där etiopier kan få hjälp när de har problem med sina hjärtan. Sjukhuset ligger precis vid flygplatsen så det gick på ett nafs att komma till sjukhuset. Jag tycker att det var ett roligt sjukhus eftersom det var alldeles runt i formen (se bild).

Han som bestämmer över sjukhuset är läkare och heter Fikru Maru (se bild). Han är jättesnäll. Han berättade till mig att sjukhuset från början var ett hotell som byggdes om och att det sedan den första operationen, som skedde i maj 2007, har kommit nära på 5000 patienter. Det är ju hur många som helst! Tänk så många människor som om inte Addis Cardiac Hospital funnits skulle få hjälp. Jag klättrade upp på muren såg jag kunde se sjukhuset bättre (se bild).

På sjukhuset arbetar ungefär 50 personer, läkare, sjuksköterskor och många andra (se bild). I området finns även ett apotek (se bild) samt en kafeteria (se bild) och reception (se bild). Kvinnan som satt där inne satt och skrev något som heter patientjournaler, det är där det står allt som läkaren behöver veta om den som är sjuk. Hon skrev för hand eftersom hon inte hade någon dator (se bild)

Det finns några rullstolar som kommer från Sverige i sjukhuset. Det är många äldre patienter med dåligt hjärta som måste sitta i en rullstol eftersom de inte kan gå. Jag fick provsitta i en, den var lite för stor för mig men rullade bra. I sjukhuset finns det bara en operationssal (se bild) och alla maskiner kommer från svenska sjukhus.

Nu till det mest spännande. Jag fick vara med på en operation där en patient skulle få en pacemaker inopererad. En pacemaker är som ett låtsas hjärta som slår när ens eget hjärta inte orkar. Det var inte så läskigt som jag trodde och så gick det ganska fort, på mindre än en timme. Eftersom mannen inte skulle må bra utan pacemakern så var det ju bra att han opererades. Läkarna och sjuksystrarna satte mig högst upp på en av läkarmaskinerna så att jag skulle se bättre (se bild). Men jag blundade ibland, när det blev för pirrigt.

Efter operationen fick jag pusta ut på kontoret. Jag och Jonas stannade kvar i några dagar och åkte sedan Ethiopian-flygplanet hem till Sverige igen.

Ps. Jag skickar med två bilder från invigningen av Addis Cardiac Hospital. Den ena visar hur Jonas och Fikru Maru skakar hand (för att de är så glada att sjukhuset invigs) och det andra kortet visar hur Jonas sitter bredvid Etiopiens president under invigningen. Häftigt, eller hur!

Många bamsekramar från Fred.